Man ska aldrig säga aldrig...

... För plötsligt händer det att man ändrar sig. Och det får man ju göra.
Nä, jag mins när jag väntade trillingarna och när de var små, jag sa att jag aldrig skulle klä dem lika dant. Gör väl inte de helt. Men jag börja tycka att de är mer och mer gulligt. Och sen förvirra man andra lite, för de är rätt lika varandra. Lite kul.
Jag kom och tänka på de häromdagen. Så man ska nog tänka på vad man säger. Det är lätt hänt att man bara slänger ur sig något i farten. Inte lätt i efterhand.
Och samma saker med kläder. har inte varit den som tycker om jätte tjejiga kläder. De ha haft mycke unisex kläder och sen har jag ärvt mycke kläder och då tackar man och tar emot. Och när jag gick igenom de kläderna man fick då, så lägger man undan det man kan tänka sig just då. Och när jag börjar ta fram kläder idag så tänker jag. Varför ha jag sparat det här?? Så börja man sortera en gång till och så kan det fortsätta länge.
Det är lite kul också hur kläder är gjorda. Små barn är ofta bygg lika, men ändå gör de kläder olika i modell. Sen är ju barn olika. Som Alice och Thea de är lite smalare och kan därför ha lite mera tjejiga kläder medans Jenny kan bättre ha pojk kläder. Det är dom hon behöver det för att kunna röra sig bättre.
Mycke spekulationer. Ska ge mig nu.

Nu ska jag ta och baka semlor. Mmmmm


Ha ne